Det här har jag stulit från en artikel på svt.se/nyheter från den 16 december 2015.
Anledningen är att jag vill ha dessa länkar tillgängliga för min egen del.

Anders Eriksson
uppsalaanders@telia.com


FEM SÄTT ATT AVSLÖJA FALSK INFORMATION PÅ:


SPÅRA BILDEN

Google Bild  Genom att högerklicka på bilden i Google Chrome kan du göra en ”bildsökning”. Du kan även klistra in bildens webbadress i
 
[ https://www.google.com/imghp?hl=sv ] Har bilden publicerats tidigare kan artikeln vara falsk.

KONTROLLERA OM BILDEN ÄR MANIPULERAD
Kontrollera att bilden inte är förändrad genom att ladda upp den på t ex fotoforensics.com

[ http://www.fotoforensics.com/ ] så får du svar på om den blivit manipulerad.

VERIFIERA YOUTUBE-VIDEOS

Genom Amnesty Internationals verktyg Youtube Data Viewer
 [http://www.amnestyusa.org/citizenevidence/ ] kan du ta reda på om youtubeklippet du tittar på används i andra sammanhang. Om det gör det är risken stor att något av sammanhangen
det används i är fabricerat.


ANVÄND GOOGLE STREET VIEW
För att få reda på om en bild verkligen är tagen där det påstås kan du leta upp adressen på
Google Maps [ http://google.se/maps ] och se om detaljer ur verkligheten stämmer med bilden. Titta efter detaljer så som skyltar, lyktstolpar mm.


GRANSKA KÄLLAN
Tidningen Metros sajt Viralgranskaren finns inte längre, men klicka HÄR

Hur trovärdig är Twitter- eller Facebookprofilen som delar den? På Twitter kan man se om
ett konto är verifierat genom att dra musen över den blå symbolen till höger om användarnamnet. Det finns också tjänster som erbjuder att konstruera falska tweets med
äkta användarnamn.

Summa summarum - var kritisk.
reporter


Karin Fagerlund Jerrstedt karin.fagerlund@svt.se [ mailto:karin.fagerlund@svt.se ]
Publicerad: 16 december 2015 - 21:17